Välkommen till Valkompassen om stadsbyggnadsfrågor

Gör vår valkompass och se vilket parti i Stockholm som du sympatiserar mest med i stadsbyggnadsfrågor!

Bakom valkompassen står Alessandro Ripellino Arkitekter. Vi arbetar dagligdags med stadsbyggnadsfrågor och arkitektur. Det är det roligaste vi vet. Vi har skapat valkompassen för att lyfta diskussionen om stadsbyggnad. Vi tycker att den är viktig.

Läs mer om oss här: www.a-ripellino.se.

Om valkompassen

Vi har låtit en Stockholmspolitiker från varje parti vara med i undersökningen. Urvalet av partier baseras på att opinionsundersökningar visar att de har en chans att ta plats i kommunfullmäktige. Matchningen av svaren går till så att om man svarar exakt lika på varje påstående som ett parti så får man 100 procents likhet. Om man konsekvent svarar tvärt emot ett parti så får man 0 procents likhet. Ju närmare man svarar desto större likhet i procent presenterar valkompassen.

Förnyelse

Flera relativt omfattande ingrepp i stadsbilden, bland annat en byggaktörs planer på förändringar kring Stureplan, har gett nytt bränsle till diskussionen om hur mycket Stockholm ska tillåtas att förändras.

Stockholms stadsbild måste skyddas bättre mot förändring.

Arkitektens roll

Nu i maj klubbade riksdagen nya nationella mål för arkitektur, form och design. Fokus ligger bland annat på estetiskt och hållbart byggande. De här nya politiska målen sägs stärka arkitekter, konstnärer och designers roll i samhällsbyggandet.

Det är bra om de nya riktlinjerna ger arkitekter ett större inflytande över samhällsbyggandet.

Höga hus

Flera höga byggnader byggs och planeras i Stockholm, till exempel vid Torsplan och i Norra Djurgårdsstaden. Stadshusets torn och de höga kyrkspirorna får sällskap.

Vi bör inte bygga fler höga hus i Stockholm.

Samtida arkitektur

Ibland uppstår starka diskussioner kring nya planerade märkesbyggnader i Stockholm, till exempel Nobel center på Blasieholmen. Kritiken riktar sig inte sällan mot samtida arkitektur.

Varje tid har sitt sätt att uttrycka sig i arkitektur. Stockholm bör satsa på utmärkande och nyskapande byggnader som tillåts sätta avtryck på vår stad.

Djärvare arkitektur

Det sägs ibland att arkitektoniska visioner i Stockholm mals ner - det är inte mycket som återstår av den ursprungliga visionen efter kommunal handläggning, prövning i olika instanser, byggaktörers affärsmässiga agenda och intressegruppers kritik.

Stockholm behöver djärvare arkitektur och därför borde vi överväga olika sätt att ge den en starkare position.

Lägre standard

Genom att förenkla byggregler menar vissa att vi kan producera boende i Stockholm till en lägre byggkostnad. Detta sker i vissa fall redan idag, till exempel när det gäller buller och funktionsanpassning.

Vi bör acceptera en lägre standard för att bygga billigare bostäder i Stockholm.

Avreglering

Nya bostäder är dyra, vilket förstärker utanförskapet. En åsikt är att det krävs genomgripande avregleringar och en förenklad planprocess för att underlätta och öka produktionen av billiga bostäder.

En friare bygg- och bostadsmarknad skulle leda till billigare bostäder.

Miljonprogrammen

Flera miljonprogramsområden i Stockholm beskrivs idag som enklaver med stora sociala problem. Det pågår nu en process för att integrera dem med omgivande områden. En åsikt är att integrationen med övriga staden måste bli ännu starkare och kombineras med förtätning och omfattande ombyggnadsprogram.

Problemområden bör byggas om och integreras med övriga Stockholm.

Bromma flygplats

Diskussionen om framtiden för Bromma flygplats är fortfarande i högsta grad levande. Ska den finnas kvar eller ska den läggas ner och en ny stadsdel byggas på platsen?

Bromma flygplats bör finnas kvar.

Trångt i storstaden

Den höga exploateringsgraden i till exempel Hagastaden har gett upphov till en debatt om storleken på bostadsgårdar och förskolornas utemiljö. Samtidigt är det ont om plats och marken är dyr i centrala Stockholm.

Det är rimligt att de som väljer att bo i en storstad får kompromissa om vissa saker. Lek- och rekreationsytor är en sådan sak.

Grönområden

Nu har bebyggelsen av Årstafältet inletts trots hårda protester. Frågan om huruvida parker, strövområden och andra grönytor ska skyddas eller exploateras är ständigt aktuell i Stockholm.

Stockholm är en unik storstad med inslag av natur och grönområden. Det ska vi slå vakt om till varje pris. Andelen grönyta i staden får inte minska.

Hållbar förtätning

Många är positiva till en fortsatt förtätning av Stockholm. Ett skäl som förs fram handlar om miljön. Argumentet är att Stockholm bör förtätas eftersom tät bebyggelse ger kortare resor, bättre kollektivtrafik och mindre bilberoende, vilket i sin tur innebär en minskad miljöbelastning.

Stockholm bör förtätas ytterligare eftersom det vore bra ur ett hållbarhetsperspektiv.

Är bilen hotad?

Det finns en politisk ambition att reglera och minska bilismen i Stockholm - med tullar, färre parkeringsplatser, tuffa miljözoner och större utrymme till cyklister på bekostnad av bilarnas körfiler.

De hårda regleringarna slår ofta fel. Bilen är viktig för att Stockholm ska fungera.

Cykeltrafik

Fler och fler stockholmare cyklar till jobbet och staden investerar en miljard för att förbättra framkomligheten för cyklister.

Att satsa på att fler ska cykla i Stockholm är viktigt, även om det sker på bekostnad av bilarnas utrymme.

Kollektivt vs bilar

På senare år har satsningar på kommunikationer i Stockholmsregionen debatterats livligt. Somliga vill satsa mer på att till exempel förlänga tvärbanan och andra tycker att Östlig förbindelse (Österleden) är viktigare.

Satsningar på kollektivtrafik ska prioriteras före satsningar på biltrafik.